Hårstråets uppbyggnad och tillväxt

Hårstråets uppbyggnad

Hårstråets uppbyggnad

Hår består till största delen av ett protein som kallas keratin. Keratin produceras i speciella celler som finns i ytterhuden och i naglarna. I genomsnitt består hår av 51 % kol, 6 % väte, 17 % kväve och 20 % syre men det varierar från person till person.

Hårstrån har en lökformad rot som omsluts av en hårsäck, så kallad follikel. I hårstrån finns inga nerver och det förses inte heller med något blod. Därför kan man säga att hår är dött.

Tillväxttakten är som snabbast mellan 15-35 års ålder och i genomsnitt växer hårstrån cirka 1 cm per månad. Man brukar dela in hårstrået i tre stycken olika delar: kutikulan, eller täckcellerna, som är det yttre hårda skiktet av hårstrået. Kutikulan är uppbyggt av genomskinliga, överlappande, fjällliknande celler som växer från huvudet mot hårstråets ände. Fjällskiktet är tunt och färglöst och till för att skydda mellanlagret – Cortex. Cortex utgör den största delen av hårstrået och är uppbyggt av runda celler. Cortex är viktigt för hårstråets styrka och elasticitet och där finns också de pigment som ger oss vår hårfärg. Den allra innersta delen av hårstrået namnges medulla, eller märgrummet, och består av runda celler. Personer med mycket tunt hår kan i vissa fall sakna medullan i sina hår.

Rakt, vågigt eller lockigt

Vilket utseende man har på sitt hår beror av våra gener. Det som i slutändan formar hårstrået är hårsäcken. Om hårsäcken är rak, blir hårstrået också rakt, en krökt hårsäck ger vågigt hår, och en sprialformad hårsäck ger lockigt eller krulligt hår.

Fett normalt eller torrt hår

I anslutning till hårsäcken finns små talgkörtlar som utsöndrar ett oljigt ämne som smörjer håret och hårbotten. Hur mycket av detta ämne (sebum) som produceras beror av bland annat kost, blodcirkulation, stress och läkemedel.

Gåshud, rysningar och kalla kårar

Runt hårsäcken finns en liten muskel, hårresarmuskeln. Denna muskel styrs av autonoma nerv systemet, vi kan alltså inte påverka den med vår vilja. Hårresarmuskeln drar ihop sig vid kyla, rädsla eller andra känsloyttringar. Då ställer sig hårstråna rakt upp och vi får det som kallas gåshud.

Anagen

Hårstråets tillväxt

En människa har normalt mellan 110 000 och 140 000 hårstrån på huvudet, men detta varierar kraftigt från person till person och speciellt mellan olika delar i världen. Ett hårstrå växer under två till åtta år och under dess livstid består av tre faser: tillväxtfas (anagen), övergångsfas (telogen) och vilofas (exogen). Tillväxtfasen upptar den största delen. Vid övergångsfasen börjar papillen som förser hårstrået med näring att dra ihop sig. Slutligen kommer hårstrået in i vilofasen och lossnar till sist. Processen kan därefter börja om igen. Varje dygn så tappar vi mellan 50-150 hårstrån.

Hårsäcken växer i dermis, cirka 3-5 mm ned i huden. Dermal papilla är bottendelen på hårsäcken. Papillan får sin näring genom de blodkärl som finns i anslutning till området. Hårstråets produktion börjar i papillan och växer sedan uppåt i hårsäcken. Hårfollikeln består av: hårbulben, inre rotskida och hårets skaft
Telogen
Det nya hårstrået produceras i den lökformade hårbulben som befinner sig i den nedre delen av hårsäcken. Där finns en inbuktning som rymmer dermal papillan. Precis ovanför papillan ligger matrix där alla nya celler till hårstrået kontinuerligt produceras. När nya celler produceras så trycks dessa ständigt uppåt och bildar hårstrået. Precis ovanför matrix ligger melanocyterna och pigmenter hårcellerna.

Talgkörteln finns i den övre delen av hårsäcken i samma höjd som hårböjarmuskeln, den som ger “ståpäls”.

Hårets växtcykler

Mänskligt hårväxt är en process som växer i cykler bestående av tre moment.

Anagen fas (växtfas):

Cirka 85 procent av alla hårstrån

Catagen fas (avfall):

Cirka 1 procent av alla hårstrån

Telogen fas (vilofas):

Cirka 14 procent av alla hårstrån

Nya celler produceras hela tiden i hårbulben och pågår under 3 till 8 år utan avbrott. Den katagena fasen (avfall) varar under 2-3 veckor. Inget pigment bildas under denna period och hårfollikelln stoppar ny hårväxt. Hårfollikeln krymper då till en sjättedel av normal storlek. Hårsäckens botten börjar röra sig uppåt mot ytan av hårbotten. Samtidigt så släpper dermal papilla från hårsäcken och stannar kvar nere i huden. Ett nytt hårstrå bidas i hårsäcken botten, under det redan befintliga hårstrået, som är på väg upp. Hårbulben stiger men stannar kvar nere under huden.

Den telogena fasen (vilofasen) varar i två till fyra månader. Det är dessa hårstrån som lossnar när du tvättar eller kammar ditt hår. Att håret lossnar är en del i den naturliga process som byter ut gamla hårstrån mot nya. Under denna period växer inte håret men är fortfarande kvar i hårsäcken medan dermal pappilla befinner sig i viloläge nedanför.

Mot slutet av den telogena fasen återgår hårsäcken till den anagena fasen (växtfasen). Derma papilla och botten av hårfollikeln hakar i varandra igen och ett nytt hårstrå börjar bildas. Om det gamla hårstrået inte redan har ramlat ut, kommer det nya hårstrået att knuffa ut det gamla håret och hårcykeln börjar på nytt.

Hur får hårstrån sin färg och var sker detta?

Hårstrån får sin färg genom att celler som kallas ”melanocyter” producerar ett pigment. Pigmentet kallas ”melanin” vilket egentligen betyder ”svart”, men i dag använder vetenskapsmän och dermatologer ordet melanin när de pratar om hårpigment generellt. En vanlig hårfiber är helt ofärgad. Om vi bleker ett hårstrå så kommer hårfibern att se vit ut eftersom den reflekterar allt ljus.

Melanocyter finns jämnt utspridda i huden och också i små koncentrerade samlingar i hårsäckarna. Melanocyter svarar på olika stimuli och producerar då olika mängder melanin.

Melanocyterna i hårfolliklarna är mestadels belägna i hårbulben längst ner i hårfollikeln. De sitter i ett kluster precis ovanför dermal papilla tillsammans med matrix, där cellerna sätts samman till ett hårstrå. För melanocyterna är detta en optimal plats att befinna sig på för att direkt få in pigmentet i början av hårstråets produktion.

Pigmentet lagras i små kulor. I folliklar som producerar svart hår är dessa kulor relativt stora och ovala och tätt packade. Ljusare brunt hår har mindre pigment i dessa små kulor. I blont hår finns bara sporadiskt med melanin i pigmenteringskulorna, men de är fortfarande relativt stora och ovala. Pigmenteringskulorna för rött hår är mindre och sfäriska i sin form.

Keratinocyter, de celler som producerar själva hårfibern, tvinnar sig runt melanocyt-cellerna. Detta gör att pigmenteringsbollarna kläms ut och hamnar inne i keratinocyterna. Det nya hårstrået som bildas får då den färg som pigmenteringsbollarna har.

Skador på hår

Återkommande skador på håret leder till att hårstråna splittrar sig och går av. Extrema situationer leder slutligen till tunnare och skörare hår. Det kan till och med leda till att kommande hårstrån blir uttunnade, vilket ibland förväxlas med sjukligt håravfall. Skälet till att strukturen på hårstrån skadas varierar. Externa faktorer som nedan uppräknade är ofta involverade:

  • Mekaniska faktorer - intensiv kamning och borstning
  • Kemisk påverkan - färgning, blekning, permanent, frekvent tvätt med alkaliska schampon osv.
  • Fysisk påverkan - hög värme från hårtork eller lock/platt tänger, intensivt solande och UV strålning.
  • Näringsskäl - underskott av proteiner, aminosyror, vitaminer och kalorier.

Om hårstrået är skadat betyder det att fjällskiktet är upprivet och fransigt. Hårstrået blir då mer utsatt för yttre faktorer med risk för ytterligare negativ påverkan. Om skadan förvärras kommer hårstrået att slutligen gå av.